Orosmorgon.

Jag ligger kvar i sängen lyssnar 
lyssnar till den nya dagens uppvaknande 
allt är stilla det är ännu tidigt 

månen har sjunkit något men lyser starkt ännu 
stjärnorna tävlar för att överglänsa 
långt borta hörs en bil ljudet avtar sakta 

jag vänder mig och ser min man 
han andas lugnt och vilar tryggt 
allt andas frid runt omkring mig 

men det finns en oro inne i mig 
en oro för de nära som just nu kämpar 
en sorg för det som måste ske 

natten bryter sakta upp ger dagen åter 
stjärnorna bleknar och månen med 
jag sluter mina ögon för en kort vila 

den nya dagen gryr 
och har nya händelser åt mig 

© Skogsfen