Det behövs inga ord.

Hallojs!

Kolla vad vi gjorde i går kväll.

Man kan sätta en magnet på också men det gjorde inte jag.

Mycket skratt och prat, go mat och kaffe med tårta gjorde att det bara blev en fjäril.

Det hade hänt en del sen sist...en hade ramlat på en isfläck och brutit benet och en hade blivit överfallen av två stora hundar.

Hon var ute med sin egen hund då det kom en kvinna med barnvagn och två stora hundar, kvinnan orkade inte hålla dem utan de rök på hennes hund. Hon tänkte inte utan bara kastade sig själv över sin egen hund och försvarade den. Där låg hon på marken med sin hund under sig och de två andra hundarna attackerade från alla håll. Som tur var så blev hon inte biten utan det var hennes hund som de ville åt. Men hon sa att det var en mycket obehaglig situation.  Till sist så fick kvinnan tag i sina hundar och hon kunde ta sin hund och ta sig hem. Men hon hade slagit med de båda slagit dem på nosen med sina armar och  sparkat så gott hon kunde. Blåslagen men det svåraste var nog chocken sa hon. Hennes hund tog inte så stor skada några bit sår hade den men veterinären hittade igen allvarligt på den. Men som hon sa "jag har blivit rädd för hundar, jag som aldrig haft den tanken förr så fort jag hör en hund så kommer känslan tillbaka den jag kände när jag låg där och skyddade min egen hund." Under hela tiden så rann hennes tårar. Det hela kom medsamma som vi kom dit för hos pinglan vi var hos fanns en stor setter som ville hälsa när vi kom. Men den fick tillbringa kvällen med husse. Denna hund var väluppfostrad och bara glad så innan kvällen var slut så hade hon hälsat på den.

Tilläggas ska att kvinnan och hennes man som ägde de två stora hundarna som anföll min vän var av den bra sortens hundägare. De har haft kontakt och de står för alla kostnader och en av hundarna har de lämnat till en släkting som bor ensligt långt ute på landet.  Ganska nära mig förstod jag, men det var inte henne de var ute efter utan hennes hund och än så länge är jag hundlös.  Ja så ni förstår att bryta ett ben var inte sååå stort i går kväll, men hon fick också berätta sin historia. Och lite till småprat och skratt hann vi med.

Kramis från Skogsfen.

Hej på er!

Ser ni hur jag växer *vofff*

Jag ska bli stor och stark kolla bara på mina tassar.

Minns ni hur liten jag var på förra fotot och det var den 13/1 14

Kolla så får ni se 

Nu har jag bildbevis.

Barnbarnet hund "Sacko"

som jag får njuta av ibland.

Hejsan!

Idag ska jag göra lite reklam för en bloggvän. Hon skriver om allt möjligt som intresserar henne och många av ämnena som hon tar upp är nog sånt som vi alla funderar på ibland. Yvonne Kika in så får ni se, hon har tre bloggar och det är olika inriktning på dem. 

Jag gillar bloggvärlden för här får man reda på så mycket som man kan ha användning för i livet. Tips och goda råd ska man ta till sig. Sen gör man ju precis som man vill ändå.

Ha nu en riktigt god helg, vi hörs kraaamen.

Skogsfen.

Hej Vänner!

Har just suttit och tittat på ett matprogram på TV-en och där såg jag detta.

En kvinna i England gjorde detta.

Hennes väninna fick bröstcancer så för att muntra upp henne så bakade hon denna tårta.

Väninnan blev glad och uppmuntrad för en stund.

Då fick hon idén att baka en sådan kaka varje dag och sätta lite varstans i hennes hembyggd.

Både hos sådana som hon kände och inte kände.

En som var hemlös blev väldigt glad när han fick en tårta.

Och det var det som var poängen hon ville göra folk glada få dem att glömma bekymmer och elände för en kort stund iaf. 

Här är länken till receptet och historien om ni vill men det är på engelska.

http://www.itv.com/foodgloriousfood/recipes/smile-cake/

Jag älskar solskenshistorier.

Kramisar från Skogsfen.

Hej på er!

Jag såg något fantastiskt i dag på mitt jobb. Det var en tjej som dansade balett och hade uppvisning på ett äldreboende som jag har förmånen att jobba på. Tjejen var duktig men det var inte hon som fick mina hår på armarna att resa sig och ögonen tåras, utan något helt annat.

Nu för tiden är det oftast dementa och rullstolsbundna som vistas på våra äldreboenden. De uppskattar varje form av avbräck i det vanliga, så det var fullt i den stora salen där det ordnats en liten ruta för balettdansösen att dansa. Dansösen var bra förberedd och för varje dans visade hon ett bildspel först och förklarade de olika stegen och danserna. På första parkett satt en liten  tunn dam i rullstol och plötsligt började hon lyfta sin händer i graciösa rörelse över sitt huvud och i samspel med balettdansösen. Mjukt och i fina graciösa rörelser följde hon med i musiken. Någon som kände till henne sa att hon som ung dansat balett.

Jag satt stilla och kände hur mitt hjärta fylldes men oerhörd kärlek och vördnad för denna för mig helt okända dam. Hon kände igen tonerna, stegen och rörelserna och för en kort stund var hon där, där hon hade varit för kanske sjuttio år sedan.

Jag har ett grässtrå där jag trär upp mina smultron, detta var ett smultron.  

Kramar från Skogsfen.

Hej på er!

Såg ni Kalla i går? Klart ni gjorde. Vilken bragd jag som inte tittar så mycket på OS tittade iaf på detta och oj vad spännande det var. Både gubben och jag fick tårar i ögonen av denna stora segervilja. 

Annars är jag inte fastspikad vi TV-n precis utan det blir då och då när jag vill umgås med gubben en stund. Vi sitter iaf tillsammans i soffan och känner en viss kontakt.

Vädret är skit och Tv-n är skit vad gör man då. Jo jag har fixar akvarierna och strukit en tvätt bakat lite bröd så nu kan jag med rent samvete blogga lite.

Allahjärtans dag firades med trerätters och bio men bion tog vi på lördag istället, för efter trerätters inföll paltkoma. Vi såg sista eller ska man skriva senaste delen av Hobbit filmerna, för den slutade där troligtvis nästa del börjar. Tja så där men ändå så vet jag att vi går på nästa med. Det var Sagan om ringen som var inkörsporten till allt detta, och det var den filmen som var bäst.

Imorgon så är det jobbedax igen, jobbar mån, tis, ons sen är det ledig igen...å va bra ja har det.

En bamsekram till er alla från

Skogsfen.

I går var det dax igen för gympa. Jag har av olika anledningar inte kunnat gå på tre gånger. Först var det för att vi bestämt med prästen för svärmors begravning sen blev jag förkyld och se ramlade jag i trappen. Det var som någon sa -det är nog inte meningen att du ska gå på gympan nu, vänta till hösten. Men jag vill NU....så i går så gick jag. Men oj vad de andra hade lärt sig programmet alla var så samspelta, alla utom jag som fick titta hela tiden och stanna av för att titta igen när rörelserna byttes. Sen var höften inte med mig alla gånger heller men då kom jag på att jag kunde hålla mig lite i ribbstolen så fick jag lite stöd och då gick det bättre. Mådde så gott efter duschen och en tallrik yoghurt. Jag har sovit väldigt gott inatt. Tycker att höften känns bättre i dag så det var inte fel med gympa. 

Just nu snöar det här men  det förvandlas bara till slask och gör vägbanorna lite lurhala. Det är bara februari än så vi får nog vänta med våren. Fast i veckan har det varit lite vårväder solen har tittat fram och det har varit skönt att vara ute.

Kika in till  Spanaren hon har en gästbloggare i dag son tovar ägg, ja ta och kika in lite hos mina blogg vänner ni ser listan unde länkar vid sidan om här. Jag tycker att man alltid hittar något rolig eller allvarligt eller lärorikt där.

Kramar till er alla från Skogsfen.