Vad man än gör i dag så ska det vara en kod på det. *ler*. Kanske inte riktigt men nästan så. Man uppmanas att skriva in en kod som innehåller si och så många bokstäver, siffror, tecken. Koden ska vara lätt för mig att komma i håg men svår för andra att knäcka. Sen ska man inte använda samma koder utan variera sig, och man ska inte skriva upp dem. Men hur i hela friden ska man kunna komma i håg mer än 10 koder??? inte jag i alla fall.

Jag räknade mina koder de är över 25 st och då har jag faktiskt samma kod på en del.  OCH jag har dem UPPSKRIVNA, skulle inte ha en chans  annars. Sen blir man uppmanad att byta kod då och då...sitta där och tänka ut något som är riktigt bra för mig men svårt att knäcka för andra. Jag blir tokig ibland på jobbet, vi skriver in på datorn om våra brukare och där är särskild behörighet och där uppmanas man hela tiden att byta. Sen ska man komma i håg det med, MAN KOMMER INTE IN OM MAN GLÖMT.   .  Tiden är heller inte så lång för återställandet av lösenord, så det gäller att få tag på folk som kan låsa upp om man skulle missa. Jag förstår att det är viktigt med koder men ibland så blir jag bara hysterisk över alla dessa små "lösenord" som ska finnas tillgängliga i min hjärna dygnet runt.

Min våg däremot har inte lösen så där har jag fri tillgång och det gick på rätt håll denna veckan med. För första gången så blev jag snopen när jag läste siffrorna 0.1 kg, för denna vecka har jag känt mig så mycket smalare än förra. Byxorna börjar hänga lösare och allt kändes liksom lättare.

Ny vecka nya tag....hej och hå.

Kram från Skogsfen.

Ett ord på vägen: Allt är inte vad det ser ut att vara, en del saker är bättre.