I dag gjorde jag debut som cittraspelare på ett äldreboende, glädjen som de gamla visade gjorde mig rörd. Det är så lite som behövs för att glädja andra.

En liten gumma tackade så mycket och ville vi skulle komma tillbaka snart igen hon t o m grät en skvätt. 

Jag kunde inte alla låtarna men en del och de jag inte kunde så följde jag med så gott det gick. Cittra är bra på det viset att det är inte så farligt om man spelar fel, om man inte tar i för hårt förstås och spelar helt fel. 

Jaha mitt liv som pensionär har inte varit så lugnt precis, knappt hunnit känna efter hur det är att vara ledig. Men ändå så blir jag inte så stressad av detta utan jag vet att jag äger min tid. Jag behöver inte om jag inte själv vill fara runt på en massa olika saker. 

I går kväll var jag på min kurs i oljemålning....ops vad tiden gick fort. Det kommer att bli så bra. Läraren var inte en sådan så man skulle göra så som han ville utan han fanns där så vi kunde fråga om hjälp. Kände direkt att han var bra, lugn och sansad. Han hade själv målat i många år och haft utställningar.

Bokcirkeln startade jag på i tisdags och det kommer nog att bli väldigt spännande med alla nya författare som jag får bli bekant med. Boken vi ska läsa nu är av Suzanne Br(ö)gger "Brevet till prinsen av Mogadonien" Henne har jag inte läst förut. Nästa träff är den 4/11 då ska boken vara läst.

Ha det gott till vi hörs, Skogsfen