primrose

5 november 2013 09:02

Lärkträd ser jag inte ofta, dom har en ovanlig färg ,-)
Vilket fint lövhjärta, jag blir så glad när jag ser naturens hjärtan ,-)
Inte lätt med tankar på pensionen, du har en vän i din brukare, din gubbe jobbar, jag förstår att du är osäker på vad som är bäst.
Att vara ledig och göra som man vill, verkar ju härligt.
Men det är klart att det är roligare tillsammans med någon.
Ja, det är inte lätt, men att gå ner i tid först, då kan du prova dig fram.
För visst vill man hinna vara ledig ,-))
Ha det jättefint. KRAM Primrose ,-)

tulipaner

5 november 2013 15:04

jag förstår hur du tänker precis,för jag är i det dilemmat att jag vill åka till usa och titta på vart indian stammar bott och hur dom har det.men jag har en resa på ca:8 timmar dit,orkar min kropp ,jag vill ju kunna följa dom andra som ska åka,men hur kul är det och kanske bli kvar på hotellet istället.det oxå en sån där velnings process:jag jobbar ju inte är sjukpensionär.

känn efter ,det du som måste bestämma och känna,förstår att du vill jobba oxå,det inte lätt alltid och bestämma sig ,och det ju rätt viktigt beslut om att sluta jobba ,hoppas du hittar din lösnig .lycka till /kram

Spanaren

5 november 2013 15:28

Nämen nu får du allt gå ut i din skog och leta efter din inre röst *skrattar* Tänk på hur många fördelar du vinner på att gå hemma om du känner för det. Lägg det till alla nackdelar med att arbeta. Fördelar med att arbeta läggs till nackdelar med att vara hemma.
Husvagnen redo och klar och det är bara för din älskade gubbe att hoppa in i den. Ni kan komma hem sent söndagskväll om ni vill ... för du hinner plocka in allt på måndags morgonen. Du måste avgöra själv och du måste också ta i beräkning om du trivs med att gå hemma och dona osv. Jag har hittat mina dagar trots att jag är sjukpensionär och dagarna räcker knappt till. Vissa vill jobba och trappa ned osv. Hur du än vrider dig så är det din egen vilja som alltid ska komma fram ;-) /kram

Ps Tänker på den mannen som snart skulle gå i pension men som dog i en arbetsolycka i Luleå. Den andra mannen som dog var 60 år.

Lotta

5 november 2013 21:23

Gör som du tänkt! Ta ett steg i taget, gå ner lite i tid så hinner du känna dig för. Jag är säker på att när du väl bestämt dig så har du kommit fram till rätt beslut :-) Släpp det några dagar och låt svaret komma till dig.

Kram

Lynx63

6 november 2013 16:58

Hej fina du, jag tycker att du velar sunda "velningar" :) Jag älskar mitt jobb, men om man fick så skulle jag gå pension nu på stubben. Men jag har 15 år kvar :( Suck suck..... FNISS

Många av mina vänner virrar och velar hur dom ska göra, jag brukar säga. Gå lev ditt liv nu, för man vet aldrig. Njut av dagarna, hoppa in och hjälp oss på sommaren. Om det skulle vara svårt att släppa taget helt, din man kan ju gå tidigare eller om ekonomin tillåter gå ner i tjänst. Kanske bara jobba 4 dagar i veckan, då har ni långa helger tillsammans. Du finner nog svaret den dagen Kram kram kram :)

Bosse Lidén

6 november 2013 17:24

Det är inget lätt beslut i ditt fall. Förstår att du är kluven. Din taktik med att gå ner i tid tycker jag låter riktigt förståndig. Då provar du dig fram. Kram

Ruth

6 november 2013 20:46

Jag trivdes också på mitt jobb och med alla kamraterna, men den dagen jag fick för mig att leva mitt egna liv så njöt jag i högan sky, har aldrig ångrat mitt val. Min man fick möjligheten att få avtalspension när han blev 60 och han tog det, han vill ha ork att leva innan det blev för set, han har heller inte ångrat sig en dag. Varför inte unna sig att njuta varje dag dem sista åren, det behöver inte vara långtråkigt om man bjuder lite på sig själv. Tänk efter noga, ingen är oumbärlig på sitt jobb.
Kram vännen.

skogsfen

8 november 2013 07:58

Tack alla för att ni tänker på mig. Har inte varit här på ett par dagar, så jag buntar ihop svaret. Jag följer min plan dvs jag går ner i tid 1/1-14. Det var bara tankar som for i huvudet som hamnade på bloggen. Det är ju trots allt för "resten av ditt liv".
Kramar i massor till er alla/ Skogsfen.